Nu har jag läst den. Den var underbar, kärleksfull och äkta och fast den utspelar sig på 50-60 talet så känns den aktuell. Jag känner igen mig så väl i alla de känslor som mamma Karl-Astrid har för Eskil, jag känner igen mig så väl… I allt! Längtan och saknaden efter det barnet som man väntade men som inte kom och kärleken som växer för det barn som kom i stället! Stoltheten och glädjen när ens barn lär sig något nytt och vinner över allas fördomar, han kan!
Jag vet inte om författaren har egna erfarenheter av att ha ett barn med Downs syndrom, det kändes så. Den var så otroligt träffsäker och äkta. Jag vill fortfarande gråta….
Jag älskade den här boken!
Hittade det här efter att jag skrivit det ovan!
“Gunilla Linn Persson · Eskil. Riddaren av syrenbersån
Förlag: Wahlström & Widstrand · ISBN: 9146214860.
På kort tid gick Gunilla Linn Persson igenom en skilsmässa, drabbades av ett flertal psykoser, fick ett barn med Downs syndrom och blev änka. I den självutlämnande brevromanen *Livstecken* (2001) borrade hon sig djupt ner i mörkret, och tog steget ut i ljuset. I den nya boken *Eskil* är hon åter inne på krisens domäner.”
http://www.tv4play.se/aktualitet/efter_tio?videoId=1.1472517
Gunilla Linn Persson har en dotter med Downs sydrom som heter Mazarin. Jag tror hon har skrivit en bokom det. Återkommer...../Maggan
SvaraRaderaNu läser jag att hon heter Märta. Boken jag tänker på heter Livstecken. Där skriver Gunilla om sina psykoser, misshandel och att få ett handikappat barn. Mannen hängde sig. Jag vet att jag läst boken men minns ingenting av det... var precis när jag mist Josefin./Maggan
SvaraRaderaJag skrev det lite längre ner i bloggen, Maggan... Hon heter Märta, men kallas för Märta Mazarin.
SvaraRadera