Livet som funkis familj.

Det börjar kännas som att sommarlovet är alldeles för långt. Visst är det härligt att vara ledig, tycker jag, men sonen börjar tröttna, (och faktiskt lite jag med).
Allt som oftast åker bilden på skolan fram, sonen pekar och gör tydligt, att nu börjar det väl ändå bli dags?!

Det börjar bli lite långtråkigt att bara gå här hemma och dra. För så är det, vi går här och drar... Några små utflykter har det blivit men visa av erfarenhet så ger vi oss inte i väg på några större äventyr, vi har bränt våra vingar för många gånger. Glada i hågen har vi styrt kosan mot djurparker och nöjesfält för att snart inse att vi tagit oss vatten över huvudet, igen! För hur kul är det att jaga ett barn i timmar på ALV eller att med andan i halsen, jaga en galen unge på bryggor och mellan solande familjer på en sandstrand? Inte ett dugg kul faktiskt, varken för oss eller sonen. Och det finns en gräns för hur mycket man orkar. Jag tror vi passerat den med råge för länge, länge sedan.

Men vi gör några små korta utflykter till exempel till stora holmen, åker lille putte tåget och äter glass. Förra veckan var vi faktiskt på bio! Men sedan när sonen fått nog så åker vi hem. Hemma är sonen lugn, han chillar med sin padda, tidningen (som han river sönder) och en film, han hoppar studsmatta och gungar. I bland tar vi en tur med flakmoppen eller går mikroskopiskt korta promenader i skogen, för fort ska det gå, snabbt i väg till nästa grej, sån är han, vår prins.
Så tråkigt på det viset, det har vi inte! ;)

Och kanske, kanske om min förkylning går över och om sonens mage blir okej (en annan historia) och om lite ork infinner sig, så tar vi nog en liten tur med husbilen... Det gillar han prinsen, men bara en stund!

Förra året på ALV. Sonen på språng...

Semester med husbilen

Mycket har vi hunnit med under dessa dagar. 

Vi startade veckan på södra Öland. Första natten stod vi på degerhamns ställplats. Trevligt, välskött och fint men kanske lite tråkigt, finns inte så mycket att se och göra där.

Vi for vidare så långt söder ut man kan komma på Öland, vi besökte fyren 

långe Jan. Det måste man väl när man är här!? 

Vi körde därefter norrut och efter några stop på vägen hamnade vi på Kårehamns ställplats, min favorit ställplats på Öland. Här tillbringade vi två nätter. Solade och slappade och åt delikatesser från den lokala fisk och skaldjurs affären/restaurangen. 

Små söta iller bebisar hade vi alldeles utanför husbilen! 

Sedan for vi vidare norr ut mot Böda men där var så mycket folk så vi for vidare mot Byxelkrok. Vi övernattade i hamnen. Inte den trevligaste ställplatsen men mycket att titta på. 

Efter en natt här åkte vi så långt norr ut man kan komma och tittade på fyren långe Erik. Vi stannade också vid Neptuni åkrar. Storslaget och vackert! 

Nu har vi lämnar Öland för denna gång, lite skönt för det luktade väldigt illa där. Rutten tång luktar inte hallonpaj direkt! 

Nu har vi stannat till i Mönsterås. En bedårande liten stad, med söta små trähus. Det känns som att vara i en film från en svunnen tid när man går genom staden. Men vart är alla människor? Vi gick genom staden nyss och det var bara vi! Här tillbringas i alla fall natten i gästhamnen, vackert vid havet. Jätte fint och välskött service hus! 

(Svårt att få någon bra bild)

Många fish an chips har det blivit denna vecka, med varierade pris och kvalitet, men alla goda! 

Nu längtar jag hem till mina barn. Och utvilad som jag är känner jag mig redo att komma tillbaka till verkligheten igen!