Propoints...

Nu är det nytt på Viktväktarna och jag undrar verkligen hur detta nya med "propoints" ska kunna fungera?

Innan, Points = 20 om dagen.
Nu, Propoints = 29 om dagen + 49 bonus / Vecka.

Alltså förra helgen stoppade jag i mig en massa utöver mina 20 points, godis och chips... Fuskade alltså = Viktökning!
Denna helg har jag ätit samma som förra helgen utan att överskrida min dagliga mängd med Propoints och vecko bonus. Hur ska jag då denna vecka kunna gå ner i vikt när jag förra veckan gick upp?

Väldigt märkligt?

Bara vara barn...

I går var Hanna, Mia och jag på "Bara vara barn" Konferensen i Stockholm.

Vi tog tåget kl 06.21 trötta men glada.

När vi kom fram var vi aningens förvirrade och åkte med fel tunnelbana och vimsade omkring men till sist kom vi fram! I tid till och med!

Vi fick kaffe och smörgås och sedan startade konferensen.

Fredrik Malmberg, Barnombudsman. Ämnet var "De som finns men inte syns – Vad kan vi göra för att motverka diskriminering? Vilka krav kan vi ställa"?

Han pratade mycket om att vi måste lyssna på barnen!

En sak som han berättade fastnade i mitt huvud, det var en tjej som hade ett funktionshinder men som gick i vanlig skola hon sa så här; "På lektionerna fanns jag men på rasterna var jag värsta isbiten, det var som att jag var genomskinlig".

Så vill jag aldrig att min son ska känna så i skolan! För mig känns det viktigare med vänner en kunskap!

Nästa föreläsare var, Maria Larsson, Äldre- och Folkhälsominister.

Vad gör regeringen för barn med funktionsnedsättning?

Hon sa många bra och kloka saker som för mig mest bara kändes som ord.... utan egentlig mening! Men hon är ju politiker också.

Kaffe!

Sedan, Anne Hertzberg, Projektledare för Fritt val Hjälpmedel i Stockholm.

Gunilla Larsson Leg Sjukgymnast från Rett Center

Lunch, konstig fisk och potatis!

Sen fick Hanna och jag äntligen höra på en föreläsning med Christina Renlund som har skrivit boken, "Doktorn kunde inte riktigt laga mig" Och "Litet syskon" som kommer om några dagar!

Jag citerar Hanna;

Hon pratade om sin nya bok och innehållet ur den, roliga, sorgliga, tänkvärda, rörande berättelser och teckningar av syskon till funktionshindrade barn.
En oro, hjälpsamhet och förståelse av syskon redan från 2 upp till 6 årsåldern. Berättelser från hjärtat om orättvisor, glädje och svårigheter.
Boken visar på olika sätt att prata med och lyssna på våra barn.
Hon berättar om en liten pojke som trodde att han orsakat sin systers blindhet genom att pussa henne på ögonen när hon var nyfödd. "Jag gjorde bebisen sjuk", berättar han många år senare. Ingen hade haft en aning om hans tanke.
- Barn vet mycket, men de behöver veta om de vet fel, säger Christina Renlund
Jättebra föreläsning som även bidrog till några tårar här och var och jag ser fram emot att få läsa den nya boken. Läs här, UNT.se

Super bra!

Sen,

Föreläsare: Ingrid Nordgren, lite samma ämne som ovan.

Kaffe!

Föreläsare: Anne Starck, Flerfaldig svensk mästarinna i rullstolsdans. Om att bli vuxen utifrån sina egna förutsättningar. Jätte bra!

Föreläsare: Cecilia Ohlsson/Lars Thorell. Spelhålan – Ett sätt att skapa roliga fritidsaktiviteter för barn med funktionsnedsättning tillsammans med deras kompisar eller syskon. Mycket intressant! (jag är övertygad om att hon är syster med Petra Mede)

Slut!

Sedan irrade vi omkring i den stora staden, shoppade lite och försökte hitta någonstans att äta! Slutade med räkmacka, en jätte macka! på centralstationen.

sen tåget hem... trötta men nöjda!

Läs mer här;

Föräldrakraft

Humlan

viktväktarna och vaccin!

I dag är det dags för vägning igen! Hoppas att jag nått mitt första stora mål men tror inte det, har fuskat en del denna vecka! Idag ska vi få nyheter och information på VV. Dom ska göra om hela programmet from denna vecka! Blir spännande och se vad man får äta nu då?

En till här hemma har nu lyckats få en dos vaccin. William fick ju för flera veckor sedan eftersom han tillhör riskgruppen. Förra Torsdagen stod jag och de större sönerna i kö i två timmar i ös regn bara för att få höra när vi var nästan framme att vaccinet var slut! Men i går fick Örebro nya doser och den äldsta sonen fick efter bara ca 2 timmar äntligen sin spruta!

Tyvärr verkar det som att den mellersta sonen inte hann få nån spruta innan grisen slog till! Han ligger med feber och hosta nu, kan ju i och för sig vara nån annan influensa men....

Binda kransar...

I går var jag och några grannfruar på kurs och lärde oss att binda kransar. Det var superkul och lätt när man lärde sig och vi hade en hel blomsterbutik full av material att välja av. Man fick en stor dos julstämmning också! Det luktade gran, kanel och hyacint i butiken där vi var, Varberga blommor! Tack så jätte mycket Anette för en trevlig och lärorik kväll!

Hypnotisören

Jag har läst Keplers Hypnotisören... Den var ruggig..men super bra. Man är ju lite skeptisk när man ska läsa en "ny" författare men den var verkligen skit bra. Rekomenderas...

Lånar recension från DN;

Nej, den i förväg omtalade ”Hypnotisören” är inte en ny, storslagen klassiker. Men det är en välskriven, spännande underhållningsroman – med en högst obehaglig underton. Känsliga läsare varnas. Här blir underhållningsvåldet ren skräck och människans absolut dunklaste drifter står i centrum.

Det börjar med ett blodbad: en mamma, en pappa och en liten dotter har formligen blivit slaktade. Sonen, svårt skadad, ligger nedsövd på sjukhus. Äldsta dottern kan vara mördarens nästa offer och den enda möjligheten att skydda henne är att sonen vittnar.
Men det kan han ju inte, eftersom han är så svårt skadad och dessutom medvetslös – om han inte blir hypnotiserad och därmed kan berätta utan att drabbas av chock.Alltså ringer kommissarie Joona Linna efter Sveriges bästa hypnotisör, läkaren Erik Maria Bark, som dessvärre avgett ett heligt löfte att inte hypnotisera igen, eftersom hans förra försök tog en ände med förskräckelse.

Det är klart att han måste bryta sitt löfte. Det visar sig naturligtvis också att den skadade pojkens berättelse inte alls är den som polisen har trott. Sanningen är fruktansvärd, och när Erik Maria Barks svårt blödarsjuke tonårsson Benjamin oförklarligt kidnappas börjar thrillerklockan ticka: snart behöver Benjamin få sin nästa dos medicin, annars kan han dö.

Det är enkel dramaturgi i pseudonymen Lars Keplers debut, men det är en skicklig berättare som är i farten. Och, som alltid i underhållningsfiktionen, är det den kombination som fungerar bäst. Resultatet har blivit en bok som är svår att släppa innan man läst klart.
Erik Maria Bark är läkaren som själv är en trasig läkemedelsmissbrukare; han söker sig fram genom en mardrömsaktig dimma, där alla dimensioner skevar och han sällan kan svara för sina egna handlingar.
Hans liv faller samman och gradvis inser han att händelserna på något sätt har att göra med hans eget gamla forskningsprojekt: när han utövade grupphypnos på en grupp traumatiserade människor, både förövare och offer. Han tänkte sig den gången att grupphypnosen skulle ge mer än enskild behandling, och jo, nog gjorde den det. Fast inte riktigt som han trodde.
Kepler växlar fokus när han låter Erik Maria Bark minnas hypnossessionerna. Från en rakt på sak-berättelse i hederlig deckarstil, blir historien lika hypnotisk som Erik Maria Barks behandlingar.

Steg för steg för Kepler läsaren ner i minnena, genom hypnosens olika stadier av avslappning, till ett avgrundsdjup där de riktigt onda handlingarna simmar. Hypnosen i sig blir en egen dimension, en suggestiv drömverklighet.

”Hypnotisören” påminner om John Ajvide Lindkvists skräckromaner, men utan de övernaturliga inslagen. Eller om Johan Theorins deckare, men utan sorgen. Och utan båda författarnas människokärlek. Här är det bara människans slutgiltiga ondska som är hotet, de fasor som endast människan är mäktig att utsätta andra människor för.
Kepler antyder i vissa fall och berättar detaljerat i andra, och visst: här finns skräckhistorierna som då och då dyker upp i kvällspressen, om vad krig kan leda till och vad som också kan pågå i vanliga svenska källare, utan att någon anar det.

En grundläggande människoskräck inför att det finns människor som inte drar sig för någonting! Helt oförklarligt! Akta er! Och, för att vrida skruven ännu ett varv, det är ännu värre när små oskyldiga (fast hur oskyldiga?) barn blir inblandade.
”Hypnotisören” är en tät berättelse, men den grumliga undertonen gör mig faktiskt ganska illa till mods. Våldsinslagen är för spekulativa, för meningslöst sadistiska. Man kan tolka det som en mer realistisk deckarton: inte skulle vi läsa så många deckare om vi inte, på något sätt, faktiskt njöt av våldet?

Inte så farligt!

Haha... Bästa att dementera föregående inlägg! "folk" verkar tro att jag har tappat greppet totalt! Men hallå kan man inte få ha en höst depression som alla andra? Och jag närmar mig faktiskt 40! Ja ni fattar ju själva, höst depression och 40 års kris... Jag är ju helt "fucked up"

Nejdå, det är inte så farligt som det låter... Jag älskar min man massvis och jag är lycklig över min familj men i bland behöver man bli lite sedd, man behöver få känna och veta att man är nåt annat en MAMMA... att man fortfarande är en kvinna!

Long time no see!

Orkar inte, vill inte! Livet står och stampar....Jag kommer varken framåt eller bak.. Vad är det som händer? Det känns som jag ska explodera!

Hjälp är det detta som kallas 40 års kris! Dax för operation LEVA...! Känns som jag bara är ett stenkast från 50...hjälp! Måste skynda mig att vara ung....





Så är det!

Håller jag på att bli sjuk, eller är det bara inbillning?

Det är med svininfluensan som med kräksjukan, så fort någon i ens närhet har det så tror man att man själv ska få det!

Maken kom hem från jobbet, hoppas det INTE är "svinet" Jag vill inte bli sjuk ju, ska ju till Stockholm i helgen.... Men har jag inte lite feber och lite ont i halsen och....